En ganska vanlig dag

I tre år och två månader har jag varit mamma. Mamma till en fantastik tjej som jag älskar mer än något i denna värld. Mer än min man och mer än mig själv. Denna treårstrotsiga helt underbara lilla människa som jag kan bli skogstokig på och ändå älska hutlöst.
Idag är ingen vanlig dag, ingen särskilt annorlunda dag heller. En dag då jag sitter själv hemma och tittar på Gilmore Girls och funderar på hur Pluttan och min relation kommer vara bär hon blir tonåring. Dottern och maken är kvar i Jämtland och jag är hemma i Stockholm för att jobba. På tisdag kommer de hem. Om mindre än två dygn är de hemma och den kvällen får jag både krama, pussa, läsa bok och natta den där lilla krabaten som vände livet uppochner en fredag i maj för lite drygt tre år sedan. Som jag längtar.